Det handlar om relationer

Gudstjänsten är slut och folket börjar röra sig in till caféet och kyrkfikat. Några stannar till i foajén och funderar kring vad det är som gör att just denna församling är deras andliga hem. Någon nämner gemenskapen och tryggheten man finner här. Någon nämner att förkunnelsen håller sig till evangeliet och att frälsningsbudskapet är det centrala. Någon annan nämner arbetsgemenskapen. Någon säger att det är för att här strävar alla mot samma mål. Oavsett vad det är som gör Lerbergets kyrka till deras andliga hem så sprider människorna här en enorm glädje. En glädje som går djupare. En glädje som smittar.

Lerbergets samarbetskyrka fyller 35 år och det ska firas! Missionsföreningen har funnit ända sedan 1881, då i den gamla delen av byn. Under biskop Olle Nivenius visitation i Väsby på 1970-talet kom Gunnar Dencker, medlem i missionsföreningen, till biskopen med tanken om en samarbetskyrka. Östra delen av Lerberget hade börjat byggas och man önskade en kyrka mitt i byn, en samlingsplats och en gudstjänstfirande församling.

Lerbergets samarbetskyrka fyller 35 år!

Så blev det och den andra advent 1982 slog man upp portarna för första gången. Lennart Uddling anställdes som präst och hans vision var en kyrka som var öppen för alla och där alla kunde känna sig delaktiga. Församlingen växte, ungdomsarbetet blomstrade och man blev verkligen en gudstjänstfirande församling. Idag är verksamheten stor i församlingen och man har en av de största Salt-föreningarna i distriktet. Barn och ungdomsarbetet är så stort att man till och med har fått öka tjänsterna för de som arbetar med barn och ungdom! Varje vecka finns det möjlighet att träffas i någon av församlingens 22 grupper – här finns något för de flesta. I början av december firade denna levande församling 35 år som samarbetskyrka med en festkväll med grillbuffé, musik, underhållning och festligheter. Församlingen fick ta del av både bilder från kyrkans framväxt men även utställningen EFS 150 år.

Idag är Bengt Eriksson ordförande i föreningen och han berättar att musiken drar många till kyrkan. Gospelkören är populär och når många som inte kommer till kyrkan i vanliga fall. Lika är det med öppna förskolan, som har öppet ett par gånger i veckan och som även erbjuder babysång. Här samlas många föräldralediga med sina barn varje tisdag och torsdag. Konfirmationsarbetet har också fungerat bra sedan starten av samarbetskyrkan. Det är inte ovanligt att större delen av årskurs 8 på Lerbergsskolan, som ligger alldeles intill kyrkan, finns med i denna grupp.

Martin Werner, Åsa Dencker, Bengt Eriksson, Margareta Werner och Lennart Uddling.

Bengt sitter och samtalar tillsammans med Lennart Uddling, Åsa Dencker, Martin och Margareta Werner, alla mycket aktiva i församlingen. Just frågan om hur man får människor till gudstjänsten är viktig och samtalet kretsar en bra stund kring detta.

– Vi möter många nya människor genom vår verksamhet men vi ser inte många av dem på våra gudstjänster, säger Bengt. Trösklarna in i kyrkan på söndagens förmiddag är högre än de är under annan verksamhet. Vi har dock tillfällen då kyrkan fylls till bredden och det är under vår julbön på julaftonsförmiddag, som vi erbjuder på två olika tider, men även i början av sommaren när vi flyttar ut gudstjänsten till hamnen i Lerberget. Det är roligt att vi även ser att katoliker och människor från andra samfund har hittat till oss.

Mikael Pernborg, präst i församlingen sedan många år tillbaka, berättar att man arbetar aktivt med att få gudstjänsternas uttryck att passa så många som möjligt.

– Vi har denna höst börjat med att ha en mässa i månaden som är traditionell, en gudstjänst för stora och små samt två gudstjänster med modernare uttryck, säger Mikael. Det är här som gospelkören finns med och där lovsången får ta större plats. Vi har ännu inte kommit ända fram i de här tankarna men kommit en bra bit på väg och det har tagits emot bra av församlingen.

Söndagsskolan Youngsters incheckning.

Samtidigt kan man konstatera att för tio år sedan fanns det i stort sett inga unga familjer i församlingen men det har ändrats och man ser betydligt fler nu. Söndagsskolan Youngsters är fräsch och tilltalar barn i alla åldrar, det finns till och med barn som kommer utan sina föräldrar till kyrkan just för att vara med i Youngsters. När barnen kommer till kyrkan får de checka-in på ett roligt sätt innan de beger sig iväg till ”Oasen” som barn- och ungdomsdelen av kyrkan kallas.

Svenska kyrkan i pastoratet har alltid haft ett gott öga till EFS och samarbetet fungerar bra.

– En stor fördel med att vara en samarbetskyrka är att våra anställa lyder under Svenska kyrkan och det är även de som står för underhållet av byggnaden, säger Martin Werner. Det gör att vi kan koncentrera oss på verksamheten och det måste vi säga att vi gör bra. Våra anställda är guld värda och är hängivna i sina uppgifter.

– Vi är en kyrka, vi är inte en EFS-förening och Svenska kyrkan, säger Åsa. Vi är en församling och man behöver inte vara medlem i EFS-föreningen för att vara med i församlingen. Vårt arbete är att engagera människor i vår församling.

Något som engagerar är loppisen man har första lördagen i september varje år. Man har nu hållit på i 35 år och har genom åren samlat in 3,7 miljoner till olika ändamål, främst EFS mission. Livsluft har tidigare skrivit om loppisen, det kan man läsa om här.

På frågan om vilken som är församlingens främsta styrka kommer svaret snabbt; gemenskapen.

– Vi flyttade hit sent i livet, säger Martin och Margareta. Vi fick höra att man absolut inte skulle flytta när man närmade sig pensionen för då är det svårt att få vänner. Vi blev direkt välkomnade in i gemenskapen här, det är en varm gemenskap. Här finns seriöst kristna människor. En stark tro och en stark gudsnärvaro, det märks.

Bengt med familj valde att flytta till Lerberget för man vill vara med i en gudstjänstfirande församling där man får ha kristna syskon och kan bygga relationer till dem men även med Gud.

– Jag vet inte hur man lever utan den kristna gemenskapen, funderar Åsa. Hur skulle mitt liv se ut? Här finns omsorg om varandra, vi ber för varandra. Det är värt mer än något annat.

Lennart håller med:

– Det är en oerhört stark gemenskap här, den är ovärderlig.

Församlingen har idag fem anställda som alla har ett driv och en längtan efter att se mer i sin församling.

– Vår längtan är att få vara en kyrka mitt i byn med låga trösklar. Jag tror att vi kan ha det när centrum är så tydligt, säger Mikael. Vi längtar efter att bli fler, att fler ska få lära känna Gud.

Mikael berättar också att det är spännande och omväxlande att arbeta i Lerbergets kyrka. Det är både roligt och utmanande att få verka i ett sammanhang där mycket av församlingslivet bygger på ideellt engagemang. Han menar också att eftersom alla som arbetar i kyrkan har den som sin egen hemförsamling finns deras hjärtan verkligen i arbetet och de vill att alla ska känna sig sedda och älskade. Det är ett arbetslag där man har nära till skrattet och gemenskapen är väldigt god.

Lerbergets kyrka är inte en kyrka som har stannat av utan det är en kyrka som ständigt för samtalet om hur man kan utvecklas och hur man kan nå fler människor. Det är ett samtal man för dels inom arbetslaget men även i styrelsen och bland medlemmar. Man är inte heller rädd för att lägga ner något som man ser inte fungerar lika bra längre och istället bygga nytt. Man lyssnar av helt enkelt. Hjärtat är stort hos församlingen, det är ett hjärta som man vill ska inkludera ännu fler människor. I gemenskap. I tro. I närvaro.

Text och foto: Helena Eriksson