En epok går i graven

När man går in i det idag tomma kapellet kan man se framför sig en svunnen tid. Det är många människor som samlats en solig sommarsöndag till gudstjänst. Barnen springer kring de vuxnas ben och glada rop hörs när man träffas. Kaffet står på spisen, stearinljusen är tända framme vid altaret. Det är solsken i hela huset, i stämningen och i glädjen. I den lilla byn Kungshult, några kilometer utanför Eslöv har EFS missionsförening haft ett långt och spännande liv. Men nu är den epoken över. 

Idag är det tomt på folk i kapellet men möbler, leksaker och andra ting finns kvar. Man kan se att man börjat packa undan inför den försäljning av kapellet som kommer framöver. Men innan dess tar man avsked med en ceremoni.

Agne Josephsson var ordförande i Österkyrkan (EFS/Equmenia) i Eslöv i flera år men han tillbringade ungdomstiden i Kungshult. Han berättar att kapellet byggdes 1942 och det var Agnes Ekberg som både ritade huset men var även den som skänkte pengar till bygget.

– Under 1950- och 60-talet var det mycket liv i föreningen, säger Agne. Man hade ungdomsgrupper, körer, juniorgrupper och mycket mer. Det var en bygdens samlingsplats och det var exempelvis fullt hus när det vankades julhälsning.

Föreningen har också fostrat Maj-Britt fd Nordin, som åkte ut som missionär i Somalia och när Per Alfons Jönssons fru gick bort 1970 startade man en stiftelse i hennes minne. Denna stiftelse har hjälpt många människor.

I missionshuset har man hittat mycket väl bevarade rullar med bilder av bibelberättelser.

– Det fanns passionerade människor i föreningen, säger Agne.

Per Alfons Jönsson var en av dessa passionerade människor, han var en pelare i föreningen. Han hade lanthandel i byn sedan 1944 och drev den i över 40 år. Det gjorde att han hade god kontakt med alla i byn och han var fantastiskt engagerad i missionsföreningen. En förening som betydde oerhört mycket för honom själv.

– Han var helt klart det drivande kraften i föreningen, säger David Castor, präst i Österkyrkan och Kungshult mellan 2001 – 2009. Det var Per Alfons som kallade talare och höll i gudstjänsterna men det var även han som hämtade de som inte kunde ta sig till gudstjänsten på egen hand.

Per Alfons brann också för barn och ungdomar. Långt upp i åldern ansvarade han för flickgrupp/pojkgruppen i kapellet.

– När han var över 80 år samlade han ihop byns barn för att lussa för de äldre i byn. Det var bara det att ”de äldre” var bra mycket yngre än han själv, säger David och skrattar åt minnet.

Sven E Johansson, kassör i EFS i Sydsverige, berättar att missionshuset i Kungshult och stugan i Gamla Bo vid Ringsjöns strand tillhör distriktet sedan 2015. Det kommer sig av att verksamheten i missionshuset minskade och det kom inte in några medel för den lilla föreningen att bekosta driften av de båda fastigheterna. År 2009 gav EFS föreningen i Eslöv granntomten i Gamla Bo till missionsföreningen i Kungshult. Då kontaktades distriktet för hjälp med föreningens deklarationer och detta ledde till samtal om hur föreningen skulle kunna hantera och sköta tomterna.

– Det blev så att Kungshults missionsförening gav både missionshuset och Gamla bo till EFS i Sydsverige som gåva, med förpliktelser – dels att fastigheterna inte skulle säljas så länge Per Alfons levde, dels vad som ska hända med intäkterna när fastigheterna säljs, säger Svenne. Per Alfons gick bort i december 2017, i en ålder av 96 år.

Nu är det dags för kapellet att gå vidare till försäljning. Spekulanter finns men ingenting är ännu klart. Först måste en vattenskada i missionshusets källare åtgärdas, kyrkbänkarna ska flyttas till annan lokal och psalmböckerna har redan flyttat till en nystartad verksamhet i Lappland. I övrigt kommer det mesta att säljas på EFS-gården i Åsljungas loppmarknad. Men man kan inte lämna denna plats som har fått betyda så mycket för många utan en tacksägelsestund. En stund av minne och tacksamhet för vad Gud har fått göra i Kungshult.

När datum och tid är satt för tacksägelsestunden uppdateras texten här och information kommer även ut på EFS i Sydsveriges Facebooksida.

Text och foto: Helena Eriksson