– Vad är inte bra med läger, utbrister Malin Olsson. Kombinationen av allvar och jättemycket strunt är underbart. På ett läger hinner man dela det vanliga livet. Man sover ihop, tävlar ihop, skratta och gråter ihop. Man delar livet på ett intensivt sätt.
Malin Olsson är en riktig lägerräv. Hon har varit på många läger men varit ledare på ännu fler. Redan när hon var 15 år tyckte hon att det fattades ett barnläger i Helsingborg så hon och några kompisar startade helt enkelt ett.
– Vi fick vara i vår kyrka, EFS-kyrkan i Helsingborg, och de vuxna litade på oss, säger Malin. Vi fixade allt från mat till undervisning själva. Att få den tilliten så ung har betytt väldigt mycket för mig och mitt lärjungaskap.
Jesus har alltid varit en självklarhet för Malin. Som barn älskade hon att vara i kyrkan och såg den som sitt andra hem liksom hon gör idag. Övertygelsen om Guds existens har alltid funnits där även om det gått lite upp och ner ibland. Tryggheten har hon alltid känt och hon har tjänat i Hans rike.
Redan när Malin åkte på sitt första Midsommarljus som deltagare hade hon även hand om barnmusiken och året därpå blev hon ansvarig för hela barnmötet.
– Det passade mig väldigt bra att kunna vara både deltagare men ändå vara engagerad samtidigt, säger hon. Jag var på så många läger att jag inte hann sommarjobba men eftersom jag var engagerad blev det inga deltagaravgifter för mig. Det funkade!
Malin är en naturlig ledare och det händer mycket kring henne. Den träning i ledarskap som hon fått genom alla läger ledde så småningom till att hon arbetade som barn- och ungdomsledare dels i Svenska kyrkan, Barkåkra församling, dels inom Equmenia, Rosengårdskyrkan i Helsingborg.
– Det bästa med dessa arbeten var att jag fick visa på Jesus, berätta om Honom för barn och ungdomar. Att få möta dem där de var och följa dem en bit på vägen.
Idag är Malin föräldraledig och är hemma med sin son Arvid men till hösten återupptar hon sina studier till lågstadielärare. Då blir det hennes man Jens som stannar hemma med sonen.
– Anledningen till att jag valde att arbeta med de yngsta barnen i skolan är att jag vill vara med från början, säger Malin med ett leende. Jag vill kunna hjälpa till att ge dem en grund och god start. Sedan är barn i denna ålder underbart spontana och brutalt ärliga. Man vet ju aldrig vad som kommer ur deras mun!
I sommar åker Malin till EFS-gården i Åsljunga och finns med på konfirmationslägret som lärare. Under tre och en halv vecka får hon leva sida vid sida med ungdomarna och se dem växa.
– Jag älskar konfaläger, utbrister Malin. Det är så häftigt att se vad som händer med en 15-åring på så kort tid. Här har jag möjlighet att ge vidare av det jag själv fått. Dessutom är det väldigt roligt!
Till vardags är EFS-kyrkan i Helsingborg hennes hemförsamling. Där leder hon gospelkören Redeemed. Musiken är ett stort intresse och Malin gick gospellinjen på Glimåkra folkhögskola efter gymnasiet. I församlingen sitter hon även med i aktivitetsutskottet som jobbar med det som händer utanför gudstjänsterna. Det handlar om att hitta nya kreativa sätt att träffas, att bygga gemenskapen och familjen. Det räcker inte med två timmar en söndag, det måste finnas mer, fler mötesplatser.
– Jag vill att vi ska vara en kyrka med mångfald, säger Malin. En kyrka dit man kan komma precis som man är. En kyrka där man blir sedd och omhändertagen. Jag vill att Jesus ska lysa igenom allt när folk kommer till kyrkan. Det ska vara en plats utöver det vanliga. Vi är redan rätt så duktiga på det men vi kan alltid bli bättre!
Malin älskar människor och är extremt social. Hon älskar mötet och att få svar på frågan ”hur har du hamnat här?” Hon älskar att utforska den plan som Gud lagt ner i olika människor och se de olika vägar olika människor väljer. Om det så är nya människor eller sin son.
– En av de bästa sakerna med att vara mamma är att man få vara med på så nära håll och se en person växa upp säger Malin. Sedan är det coolt när han sträcker sina armar mot en och det är bara jag som gäller för en stund.
När Malin pratar hör man att det som är genomgående är önskan och längtan att få vandra bredvid en person. Att kunna få hjälpa till, att få ge goda grunder och att hitta vad hon har gemensamt med personen. Hon är nyfiken och ger människor stor plats i sitt liv och därmed ger hon mycket av sig själv till andra. Det är stort.
Text: Helena Eriksson
Foto: Privat