Jag och min bibel

När jag konfirmerade mig för väldigt många år sedan fick jag en bibel av min farmor och farfar. Den är mig mycket kär. Efter ett antal år hade den fått sig en hel del underskrifter och anteckningar i kanterna. Min mamma sydde ett bibelfodral som gjorde att vissa av lösbladen höll sig på plats. Denna bibel luktar speciellt för mig, den ligger så gott i min hand – som du kanske anar är den för mig förknippad med många goda känslor och minnen. Men framförallt är det ett levande ord som tröstat mig många gånger genom livet, en bok som gett mig hopp och som har utmanat mig.

Även om jag gärna använder just denna bibel fortfarande så hamnar jag ändå ofta i stora studiebibeln som ligger på mitt skrivbord i kyrkan, eller i slimbibeln som är lätt att ta med sig när man är på resande fot eller att jag tar fram den i telefonen. Samma levande ord men i olika format.

Även om vi lever i en tid då vi läser mindre och mindre vill jag uppmuntra dig att ta till dig bibeln. Läs den med nyfikenhet och gärna tillsammans med någon så ni kan samtala om texten. Läs den med en bön om att Herren själv får tala till dig genom sitt ord. Läs den även om du inte förstår allt för det är ett ord som kan verka ändå.

”Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.” Hebr 4:12

Guds ord är angeläget och viktigt – det säger dig vem du är och hur oerhört älskad du är av Gud. Här får vi även lära känna Guds hjärta och vilja – Guds längtan också för vår tid.

Bibeln är som ett kärleksbrev från Gud själv. Hur läser man ett kärleksbrev? Jag minns mina jag fick när jag gjorde min militärtjänstgöring. Lotta som senare kom att bli min kära hustru skrev ofta till mig. Jag läste dem om och om igen – smakade på orden och luktade på breven. Högen av dessa brev ligger också gott i min hand och orden som skrevs då är fortfarande levande och aktuella.

Bibeln är ett kärleksbrev till dig från Gud  – frågan är om du är romantisk nog att läsa det?

Text: Magnus Lennartsson
Foto: privat