Något som ligger på mina tankar ofta är att ta det lugnt. Att stanna upp och känna, reflektera, vila och tänka om. Det är något som jag tror att vi måste komma tillbaka till! Att inte rusa iväg från det ena till det andra utan att ha luckor i vår vardag där vi vilar med Gud.
För en tid sedan valde jag att börja fasta. Jag ville göra något konkret för att komma närmare Gud. Att fasta var något som lät spännande och utmanande samt att jag har hört från andra att de har haft riktigt bra stunder med Fadern då. Man måste ändra om vissa saker i vardagen när man gör en fasta. En av grejerna är att det inte längre funkar att rusa iväg från en plats till en annan. Hur gärna man än vill, för att man är stressad eller sen, går det bara inte. Man måste ta det lugnt, kroppen klarar det inte annars. Det är något som jag tror och känner att Fadern vill säga till oss.
I Psaltaren 46:11 står det såhär: ”bli stilla och besinna att jag är Herren”. Det blir så tydligt för mig i fasteperioden, att detta är livsviktigt! Att bli stilla och känna in Herren.
Men det handlar om så mycket mer än att bara ligga och slöa i sängen, trädgården eller på stranden. Att vår tid där vi hämtar energi och tar det lugnt måste vara mer än att ”inte göra någonting”. Den måste innehålla Gud! För det är där vi kan få ny kraft. Tyvärr tror jag att vår tid med Fadern ofta blir lidande. Men utan den dyrbara tiden så håller vi inte i det långa loppet.
När jag gick bibelskola i Kanada gav de oss elever ett veckoschema där vi skulle fylla i när på dygnet vi skulle ta tid med Gud varje dag. Lärarna sa ”Om du inte kan säga vilken tid på dagen du ska ha tid med Gud, kommer det antagligen inte bli av alls”. Om vi är ärliga så stämmer det ganska bra, vi alla har våra långa listor med saker som måste göras och det är lätt att tappa bort eller skjuta upp tiden med Gud i det hela. Då är det viktigt att i denna ”att göra”-lista skriva upp ”tid med Gud”, för vi går så mycket efter schema och struktur i livet. Chansen blir i alla fall större att vi gör det då. För annars så blir det så lätt att man säger ”jag tar tid med Gud när jag har tid” och så blir det aldrig av för vi aldrig får tid, eller känner att vi orkar just nu. Sanningen är att vi måste ta tid för Gud, hur fullt vårt schema än är.
Jag tror att när vi lär oss mer och mer att ta tid med Fadern kommer det förbättra så mycket i våra liv. När vi lär oss ”konsten” av att ta det lugnt och koppla av med Fadern och låta honom älska oss så kommer våra liv bli så mycket bättre och mer Jesus-lika! Stress kommer rinna av och vi fylls med Faderns kärlek och frid. För precis som Jesus tog tid från sitt välfyllda schema till att gå och ta tid med Fadern så måste vi det också!
Kanske är det att vakna 15 minuter tidigare eller att gå en promenad på lunchrasten. Vad det än är så vill jag skicka med en uppmuntran till oss alla att avsätta tid för Fadern, det förändrar allt i våra liv!
Text: Oskar Arvidsson, ungdomsledare Hörbykretsen