Hon sitter på det populära caféet i Helsingborg. En stor kopp latte står framför henne och hennes närvaro är stor. Hon passar in i miljön och det är här hon älskar att vara, ute bland människor, i vimlet. Hon vet att hennes kallelse är att vara just här, bland människor. Att få berätta om Jesus, om friheten i honom och att få visa på att det finns något som är bättre än allt annat. Anna Sköld är en evangelist ut i fingerspetsarna och sedan ett halvår tillbaka arbetar hon på EFS Sydsverige med just detta.
Anna har flyttat hela 18 gånger i sitt trettioåriga liv. Innan hon började skolan hann hon med att bo i Linköping, Surahammar, Stockholm och Nyåker. Sedan hamnade familjen, som består av mamma Janet, pappa Jan och systrarna Kristina och Rebecka, i Lidköping och det är här som Anna tillbringade i stort sett hela sin skoltid och även stannade kvar ett par år efter studenten. Hon tillbringade tid i Svenska kyrkan såväl som i Vinyard och i Oas-rörelsen. Högkyrkligt och lågkyrkligt.
– Tron var alltid naturlig för mig, säger Anna med ett stort leende. Jag vet vad Jesus har gjort för mig.
Att leva i den sekulära världen är inte Anna främmande. Många av hennes vänner är inte kristna och i ungdomen var det ibland en utmaning att hålla kvar vid sin tro. Det kom till en punkt, under en tid då livet inte var på topp, när hon insåg att man inte kan leva ett kristet liv utan en kristen gemenskap. Hon flyttade till Halmstad och började studera till lärare.
Anna hittade studentboende på EFS Kornhill och där fann hon också sin kristna gemenskap. Lärarstudierna lades på hyllan och hon började Kornhills bibelskola istället. Hon engagerade sig i församlingen; ledde cellgrupper, predikade och slutligen även undervisade på bibelskolan. Sedan var det dags att välja – Gud eller hästarna.
– Att rida är farligt, vackert, utmanande och man kommer ut i naturen, säger Anna som strålar när hon pratar om sitt intresse. Jag har jobbat som hästskötare för att kunna rida. Det har varit på hemska ställen men även på bra ställen. Jag har jobbat hårt och på så sätt fått fri tillgång till hästarna.
Anna började rida på sin tio-årsdag. Som hon hade längtat och hon blev fast direkt och hästarna är en stor del av hennes liv. Vid sidan av allt annat har Anna läst ridteori på egen hand. Genom hästarna och hennes elever har Anna också lärt sig tydligt och rakt ledarskap, egenskaper som också är bra att ha med sig i andra områden i livet.
När Anna var färdig i Halmstad stod valet alltså mellan att läsa 3 år på hippologen eller att läsa på Johanneslunds teologiska högskola.
– Gud sa till mig tydligt att jag inte skulle läsa till ridlärare, säger Anna. Jag älskar att studera Guds ord, att få fördjupa mig och att få lära mig med. Dock ska det helst inte vara i den akademiska ramen.
Anna skrattar när hon pratar:
– Men man läser ju på Johannelund. Det är ju så man gör.
Under en kurs läste Anna om evangelister i Tanzania, om hur de har by-evangelister. Tjänster som inte är institutionella. Här klack det till i Annas hjärta.
– Det här var för mig, säger hon fundersamt. Att kunna få nå ut till människor genom nya former, att möta dem där de är. Inte bara göra ”som vi brukar” utan ställa frågan ”var finns gemenskapen som inte finns”.
Anna sprudlar när hon pratar. Hon brinner för att nå de onådda folkslagen och har rest med EFS Kornhill och Gå ut mission till Bangladesh. Under resan kom 1700 personer till tro och 39 helades, blinda började se, tumörer försvann. Hon fick se de muslimska kvinnorna som de egentligen inte fick prata med vara först framme medan männen stod i buskarna och väntade.
– Det var häftigt att se!
Idag är Anna anställd hos EFS Sydsverige som utvecklingskonsult för unga vuxna. Hon har sin bas i EFS-kyrkan i Helsingborg. Här får hon möjlighet att hitta nya sätt för att nå människor samtidigt som hon får lärjungaträna de som redan har en tro. Vid sidan av tjänsten är hon ridlärare och får vara ute i naturen på hästryggen. Kanske är det så att hon inte behövde välja mellan Gud och hästarna.
Hon är sig själv, Anna, i alla situationer. Hon vet tydligt vem hon är och var hon har sin identitet. Den spralliga och pratglada tjej hon var som barn är hon fortfarande. Hon har inte låtit tiden och världen ta ifrån henne hennes glädje. Hon är skapad glad. När hon kommer in i ett rum märks det att hon är där och stämningen förändras alltid till det positiva. Hon är sig själv och det är så hon når fram till människor med budskapet om Jesus.
Text: Helena Eriksson
Foto: Helena Eriksson, privat