Efter besöket hos passmyndighetskontrollant Dahlqvist leder reseledarna Gun-Britt 1 och Gun-Britt 2 resenärerna mot passkontrollen. Sorlet är högt och reseledarna är de som är mest högljudda. De får sina pass stämplade och de går in i flygplanet med sina boardingkort i handen. Flygvärdinnorna hjälper resenärerna att hitta sina platser innan flygkapten Rosenkvist hälsar välkommen och flygvärdinnorna går igenom säkerhetsföreskrifterna. Planet lyfter, passagerarna hjälper till genom att vifta på armarna och låta som flygplan medan de reser på storbildskärm och Google earth. Första stoppet blir Australien.
Reseledare Gun-Britt 1 med resenärerna hos passmyndighetskontrollant Dahlqvist. Här utfärdas passen.
Under tre dagar på sportlovet förvandlades delar av ÅhusGården till ett flygplan medan resten av gården representerade olika delar av världen. Barnen på lägret Flingsalt går helt in i sina roller som journalister på tidningen Dagens nyaste nyheter 2.0 och lyssnar till chefredaktör Egon Sturesson som skickar ut dem i världen för att göra reportage.
I varje land man besöker pratar man om olika personer eller händelser i bibeln. Bland annat pratar man om skapelsen och om när människan bröt med Gud. Man åker också till Jordanfloden där man pratar om Johannes döparen och dopet. Här döper man också en docka och går stegvis igenom vad som händer i ett dop. Alla barnen får olika roller i dopföljet. Det blir intressanta diskussioner om barnens egna dop, om andras dop och många frågor börjar med ”varför”.
Dopföljet
När barnen är i Indien får de se en film som internationella missionssekreteraren Erik Johansson har skickat till barnen. Han berättar att han firade jul i Indien och om hur det var. Detta leder till samtal om mission och vad vi kan göra för att göra Jesus känd. I Italien pratar man om hur Saul blev Paulus och reste ut i världen såsom Jesus befallde oss att göra ”…gå därför ut och gör alla folk till lärjungar, döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn….” Denna bibelvers var återkommande i alla länder barnen, ursäkta journalisterna, besökte.
Det sista landet som skulle besökas var Portugal men på resan dit blir planet kapat! Av en ängel som berättar att de ska ändra kurs till himmelriket. Barnen klär på sig och går till himmelriket, stranden, där lek varvas med undervisning om det dubbla medborgarskap vi som kristna har. Vi har ju faktiskt ett pass till, det till himmelriket också.
Lovisa Ekdahl brukar vara med på alla barnläger under året tycker att läger är kul!
– Vissa av mina kompisar träffar jag bara när det är läger, säger hon. Och vi har så roligt!
Gabriella håller med och utbrister med ett stort leende:
– Exakt!
Några flickor sitter på gungbrädan och funderar på varför de vill åka på läger.
– Det är jättemysigt att lära känna nya kompisar och man lär sig nya saker som man inte visste förut.
Flera av barnen tycker att den första kvällens tårttävling, som man hade tillsammans med tonårslägret Winter Light, som ägde rum samtidig, var höjdpunkten. De olika lagen fick leta efter pengar som man sedan använde i auktionen av ingredienser. Det gällde att välja vilken sorts tårta men skulle satsa på; godast, äckligast, finast eller den med bästa bakgrundsstoryn. Auktionen blev högljudd värre. Höjdpunkten var när juryn skulle smaka underverken. Vad sägs om en tårta med gurka,ketchup, oliver, kolasnören, olivspad, jordgubbssylt, köttbullar, curry och sprutgrädde på en chokladbotten….
Emil Johnsson är ledare på ett av Salt Sydsveriges läger för första gången. Han är van vid ledarskap då han leder ett flicklag i fotboll. Hur kommer det sig att han tackade ja?
– Det är roligt att få vara med barn, säger han med ett leende. Man får leka och stoja samtidigt som det finns ett djupt allvar. Det blir inte mycket vila men det gör absolut ingenting!
Agnes Rask är en annan av de unga ledarna som finns med.
– Det är så roligt att få vara med dessa underbara barn, utbrister hon. Jag tycker om att kunna få dela med mig av mina erfarenheter och få prata om Jesus och dela tron med dem.
På lägrets sista eftermiddag kommer journalisterna tillbaka till tidningsredaktionen. Här skriver de ihop sin tidning, en journalist per land. När alla sidor är färdiga går tidningen till tryckeriet och kommer sedan hem till barnens brevlådor. På så sätt kan de leva vidare med lägret en liten stund. De kan tänka igenom vad man pratat om och kanske fortsätta diskussionen hemma med sin familj. Ett står klart – ett gäng trötta men glada barn åker hem och längtar redan tills nästa läger!
Text: Helena Eriksson
Foto: Agnes Rask, Helena Eriksson