Är någon törstig kom till mig och drick…. Johannes 7:37
Jag har under det senaste året funderat mycket kring det här med relationer som vi har med vår omvärld. Under 90-talet och början av 20-talet var vi, kyrkan, ganska stora och självbärande men nu under de senaste åren upptäcker vi att vi har svårt att skapa relationer med den vanliga människan i det vanliga samhället. Vad är det som vi eller samhället missar. Är det så att vi levt så introvert i kyrkan att vi missat relationen med våra medmänniskor?
Förr var kyrkan mitt i byn medan nu är kyrkan någonstans i byn. Det är du och jag och vår kyrka som kan återta positionen att bli kyrka mitt i byn genom våra liv och vårt engagemang.
En liten berättelse från mitt första halvår i Falkvikskyrkan i Sölvesborg. Vi fick kontakt med en person som är en kändis och profil i Sölvesborg . Personen ville hyra vår församlingssal för en minnesstund, under visningen av kyrka säger vederbörande. ”Här skulle jag kunna vara med” jag svarar följande ”ja det kan du”. När frågan är ställd för tredje gången ändrar jag mig och säger ”Ja, det kan du. Vill du det?” Tänk vilken tid det tar innan polletten ramlar ned.
Personen i berättelsen ovan hade varit personligt troende i många år men inte medlem av någon kyrka beroende på att han hade inga relationer med någon person i vår kyrka eller någon kyrka. Hur kan det bli så? Frågan som ställs är följande: Hur är det med våra utanförkyrkliga relationer?
Ett annat exempel: Vi i Falkvikskyrkan hade en Stand Up kväll med Marika Karlsson på puben Tjyven. Vi sålde biljetter och bjöd folket i Sölvesborg till denna kväll. Kvällen innehöll Stand Up och avslutande ord av pastor. Det som förvånade mig att det inkom många tack från icke kyrkvana människor att de fick vara med oss denna kväll. Slutsats: är vi så slutna att människor inte räknar med att de är välkomna till oss och våra samlingar.
Min tanke är att vi ska skapa en kyrka där gemenskap och glädje är viktigt, det ska vara kul och nödvändigt att vara med i kyrkan. Vi behöver inte nämna Gud eller Jesus i varje mening utan leva ut det budskapet med våra liv och i vår kyrkliga gemenskap.
Man kan ställa sig frågan Vad betyder tron på Jesus för mig? Hur kan jag leva ut min relation med Jesus i mitt sammanhang som vanlig Medmänniska?
Det var en biskop som sa följande: From är den människa som vågar leva i verkligheten och se den som den är. Därför är min målsättning att leva ut det goda och visa på det levande vattnet som släcker människors innersta törst.
Var det inte så? Jesus levde mitt i verkligheten tillsammans med sin nutidsmänniska. Han mötte alla och gav alla samma människovärde. Metoderna var många med målet var ett, nämligen att skapa en personlig tro på en levande verksam Gud. Låt oss leva som Jesus gjorde!
Text: Ulf Ohlqvist, pastor Falkvikskyrkan, Sölvesborg
Foto: Privat