En levande gemenskap

Det är söndag och klockan är 10.00. Familjemässan ska till och starta. Människor i alla åldrar kommer in genom dörren, de har alla en förväntan på vad Gud kommer att göra denna förmiddag. Det blir så att hela föreningen blir engagerad, som lärjungar, som män och kvinnor, som åsnor och som stenar. Under skratt framför man tillsammans ett bibeldrama som alla förstår är relevant än i dag. Ett bibeldrama. En missionsförening. En gemenskap. En by. 

EFS Röke, med 110 medlemmar, är en församling som är aktiv och som har ett stort hjärta. Det är en församling som syns och finns med i byn på olika sätt. Man har ett samarbete med Svenska kyrkan och har haft i många år. Varannan söndag firar man gudstjänst i missionshuset och varannan söndag i stora kyrkan. Man arbetar tillsammans inför olika högtider och RökeköR är även den ett samarbete mellan EFS-föreningen och Svenska kyrkan. Det är ett varmt och mycket uppskattat samarbete.

– Tidigare hade vi gudstjänster parallellt med varandra men sedan samarbetet med gemensamma gudstjänster startade för många år sedan känner vi en konkret skillnad, säger Ingrid Ivarsson, ordförande i missionsföreningen. Vi samarbetar i viss verksamhet och viss verksamhet har vi var för sig. Vår vision är att vara en kyrka här i byn och vi har kommit en bra bit på vägen.

Man längtar dock efter att kunna erbjuda söndagsskolan Skatten även när man firar gudstjänst i stora kyrkan, något som kanske kommer längre fram.

Föreningen har en stor gemenskap, en gemenskap som sträcker sig över flera generationer. Som ny känner man sig väldigt välkommen från första stund.

– Det är inte alltid en självklarhet i en liten by, där nästa alla känner varandra, att öppenheten inför nya människor är naturlig, säger Christel Jansson som själv kom ny till föreningen för 15 år sedan. Vi kände oss hemma direkt när vi kom hit. Trösklarna är inte höga och värmen från människorna är stor.

Christels man Thomas lägger till:

– Det är tydligt en Gudsgemenskap som har sin grund i bönen.

Ingrid berättar att hon nyligen har förlorat sin mor. Under sjukdomstiden har hon känt sig buren av föreningen som väldigt konkret talat om för henne att ta den tid hon behöver.

– Jag har känt mig buren, säger hon. Jag har kunnat släppa allt och andra har tagit tag i det som var mitt ansvar. Det är kristen tro i praktiken.

Föreningen har som mål att alltid ha minst en ungdom engagerad på varje gudstjänst, det kan vara i tekniken, i värdskapet eller i musiken. Det är ett mål som man oftast lever upp till. Denna söndag finns Hugo Pålsson, 16 är, både bakom teknikbordet såväl som i lovsångsteamet. Han trivs bra i föreningen.

– Jag tycker det är trevligt att alla känner alla, säger han med ett leende. Vår präst David är också jättebra så det är kul att komma hit.

Malte Karp, 13 år, håller med och menar även att det inte är konstigt att ta med vänner till kyrkans verksamhet. I våras lade man ner allt ungdomsarbete och startade upp ungdoms-alpha nu under höstterminen istället. Ungdomarna möts hemma hos olika familjer i föreningen men man önskar att fler kom regelbundet.

– I Röke blir det så att ungdomarna flyttar till annan ort efter studenten och det gör det svårare att hålla ungdomsarbetet vid liv. säger Christel. Vårt mål är alltid att alla våra barn och ungdomar ska konfirmera sig och det lyckas vi bra med. Sedan ser vi också att många flyttar tillbaka till bygden när de skaffat familj, det är roligt.

Missionsföreningen engagerar sig i byns olika föreningar, man kan exempelvis hjälpa till på fotbollsföreningens loppis och de olika föreningarna, även missionsföreningen, går ihop för att arrangera julmarknad, valborgsfirande och tipsrundor. För några år sedan brann ett hus ner i byn och då var det missionsföreningen som tog initiativ till att hjälpa familjen på fötter igen och fick med sig hela byn i detta. Föreningarna i byn har också en gemensam hemsida så man lätt kan se vad som händer i byn.

– Vi är många i missionsföreningen som känner ansvar för vår förening och vår by, säger Kristina Karp som varit medlem i snart 50 år. Det skapar gemenskap.

David Castor, som arbetat som präst i missionsföreningen sedan 2009 och som är oerhört omtyckt av medlemmarna, tillägger.

– Det finns en enorm stolthet över sin hembygd här i byn. Missionsföreningen har en stor kärlek för bygden och människorna som bor här.

Musiken är en av föreningens styrkor och det har det varit i många år, mycket tack vare Röke blås. Denna söndag är det tre musiklärare i lovsångsteamet och lovsången är äkta och nära.

Varje sommar flyttar föreningen sina gudstjänster till Eljalt där man har sin sommarkyrka. Här erbjuder man härliga sommarkvällar på söndagarna med ett gediget program som varierar med allt från konserter till föreläsningar. Hit är det lätt att bjuda med människor och trösklarna är, om möjligt, ännu lägre. Man är stolt över sitt sommarprogram!

När frågan om var föreningen finns om 20 år kommer upp ökar intensiteten i samtalet och många tankar delas. Målet ska alltid vara att nå fler människor med evangeliet, man måste arbeta med att inte tappa engagemanget från medlemmarna och det är viktigt att ständigt hålla samtalet levande.

– Det är viktigt att vi delar det vi ser men också att vi ständigt arbeta framåt, säger Kjell Lindfors, föreningens kassör.

Man vill också alltid fokusera på tacksamhet men även längta efter det man ännu inte har.

Tacksam är något som man verkligen är. Tacksamheten för gemenskapen, för det man har och vad Gud har skapat i Röke är stor och något som märks för besökare. Det inger ett lugn och en trygghet. Det ger kraft att fortsätta arbeta för byns människor. Allt i samarbete med den Högste själv.

Text och foto: Helena Eriksson