Man pratar om gemenskapen. Om att få ”komma bort en stund”. Om att få träffa gamla bekanta. Om att få bli lite ompysslade. Många av deltagarna har kommit till gårdens julfirande i många år och flera har för vana att komma under höstens bibeldagar också. Det är varma återseenden men även nya bekantskaper. Det är lätt att komma in i gemenskapen och värmen deltagarna emellan är stor. Här firar man tillsammans Jesu födelse.
Varje jul sedan 47 år tillbaka inbjuder EFS-gården i Åsljunga till julfirande under dagarna fem. Här erbjuds ett gediget program med tid till både aktiviteter, vila, gudstjänster och föreläsningar. Man väljer att vara med på det som man vill men de allra flesta är med på allt som erbjuds.
– Vi har idag 40 gäster och fler övernattande kan vi inte ta emot över julen, säger Helene Nilsson gårdföreståndare på EFS-gården. Varje år är gemenskapen stor och årets grupp är jättebra.
Helene, tillsammans med sin man Lennart, finns varje jul med på detta läger, som det faktiskt är. De väljer att fira jul med sin familj dagarna före eller efter själva juldagarna för att kunna vara på gården under julen.
– För oss är det en självklarhet att fortsätta med julfirandet på gården, säger de med en mun. Det fyller en uppgift och många vill komma. Vi ser också att det finns färre och färre som erbjuder liknande evenemang numera.
Helene och Lennart får hjälp med värdskapet under ett par dagar av Ann-Kristin Roos Åkerberg och Tom Roos.
Flera av deltagarna är gifta par som har sina familjer utspridda över landet och väljer därför att fira på gården. Andra som finns med kan tycka att det blir stimmigt under julen när många samlas samtidigt medan de finns de som inte har någon att fira jul med. Helt klart är att efterfrågan är stor.
Stämningen runt matborden är uppsluppen och skratten klingar.
– Här är jättebra, säger Erik Larsson som har med sig sin hustru Ingrid. Det är fina miljöer, god mat, många gamla bekanta och ett underbart värdfolk.
Britta Håkansson håller med och tillägger:
– Det är härligt att få komma ut och träffa andra människor, vi hoppas att det kommer fler efterhand.
Erik skrattar och säger att de måste ju se till att gården överlever och alla runt bordet är överens om att man hoppas att fler fortsätter att komma så traditionen kan leva vidare.
Vid ett annat bord sitter Astrid Zachaffor tillsammans med ett gäng glada vänner.
– Det är så skönt att komma hit och lämna världen utanför och komma in i värmen här, säger Astrid. Det känns bra att veta att familjen klarar sig själv. Då kan jag få vara här och slippa tänka på all julmat och annat stök.
Många av kvinnorna håller med om att det är skönt att slippa julstöket. Här kommer man till dukat bord, till en gård som är fint julpyntad. Det blir avkoppling helt enkelt.
På julafton åkte alla gäster med buss till Skånes Fagerhult för att se ett julspel i kyrkan där. När man kom tillbaka blev det julbord med dans runt granen. Till julbordet öppnar gården även upp till andra som bara vill komma och äta. Man var hela 88 stycken detta år. Personalen i köket tycker att det är lite annorlunda att arbeta under julen, stämningen är annorlunda.
– Men ibland är det inte så stor skillnad mellan dessa deltagare och konfirmander, säger kocken Joihanna. När maten ställs fram har många bråttom fram!
Tomten kom, som sig bör, till deltagarna lite senare på eftermiddagen. Alla fick paket och de som kunde hoppa över tomtens käpp blev minsann medlemmar i tomteklubben! Sedan blev det julklappsleken som flera av deltagarna pratade om dagen efter. Enligt Helene gick det häftigt till och flera av deltagarna ”praktiskt taget låg på borden”.
– Vi var alla ute efter ett och samma paket, säger Britt. Men det var jag som fick det till slut. De andra runt bordet jublar och frågar vad det var i det efterlängtade paketet.
– Diskborstar, säger Britt och alla utbrister i ett stort skratt.
Men grunden till firandet på gården är det kristna budskapet och det är en stor del till att deltagarna väljer att fira jul här. Man erbjuder julbön, aftonbön, julotta och gudstjänst under dagarna. Många uttrycker att det är skönt att få slippa det kommersiella och verkligen stanna upp inför vad julen betyder. Att Helene och Lennart väljer att fortsätta traditionen är stort och viktigt.
– Vi har ett fantastiskt värdpar, säger Maud Rosenskjöld. Att få ihop ett program som detta är inte gjort i en handvändning. De ger allt av sig själv.
Att vara äldre eller ungdom är ingen skillnad. Man är på läger och det är kul. Man sitter uppe sent på kvällarna och pratar. Man vill också gärna vara med i olika lekar och utmaningar men något annat är också det samma, äldre som ung. Det är att få vara nära Jesus, att få lära känna Honom mer och att få lovsjunga Honom. Ett läger, en jul, en gemenskap.
Text och foto: Helena Eriksson