Munnen säger vad hjärtat är fullt av.
Har du någon gång målat ett ansiktsporträtt? Då vet du att det inte är så lätt. Om du vill att ansiktet ska efterlikna personen kan du inte bara tänka på proportionerna utan du måste också ta med alla dimensioner, detaljer och samtidigt tänka på helheten. Alla delar av ansiktet har sin utmaning men munnen och tänderna är i regel svårast att göra. Detta beror på att munnen är den rörligaste och mest uttrycksfulla delen av ansiktet. Den behöver vara rörlig för att kunna tugga maten och forma orden till vår röst.
Det grekiska ordet för ansikte är πρόσωπον, samma ord användes för att beskriva den uttrycksfulla masken som användes på den antika teatern. Idag använder teatervärden det latinska ordet persōna istället vilket betyder mask eller person. Persōna är i sin tur nära besläktad med begreppet personare som betyder: det ljudet ljuder igenom. När vi lägger ihop dessa två latinska begrepp tecknas en tydlig bild av vår person: Det är ljudet som ljuder igenom vår mask som berättar vilka vi är.
Vårt ansikte är viktigt för vår person men vi är mer än bara yta. Om du vill lära känna en människa räcker det inte att se ansiktet du behöver också lyssna till rösten. Tydligast blir detta när vi mister en vän. Vi förlorar då ett ansikte men framförallt en röst.
Organisation och organism
Idag finns det kyrkor som har problem med att samla sin personal till bön och gudstjänst. Tron på Gud är nämligen inte alltid ett kriterium för att bli anställd. Jag hörde nyss en kyrkoherde som funderade på detta problem: – Vi måste kunna skilja på kyrkan som organisation och som organism.
Tanken låter kanske djup och vis men för kyrkan är den dess undergång. Kan vi skilja ansiktet från rösten? Kroppen från Anden? Synsättet är inte bara problematiskt den skapar också stora problem när vi tänker evangelisation. Om ansiktet inte vill höra rösten varför skulle då munnen tala? Om kyrkans egna inte vill gå på gudstjänst och bön varför skulle då någon annan vilja det?
Ansikte och röst
Har du tänkt på hur mycket tid och pengar vi svenskar lägger på våra kyrkobyggnader? Även om lokalerna står tomma behöver de uppvärmning och renoveringar för att inte förfalla. Det är viktigt att vi sköter om våra byggnader! Vi behöver ju någonstans att samlas till gudstjänst. Kyrkobyggnaden är också ett vittnesbörd i samhället som pekar på vår tro. Men byggnaden får aldrig bli viktigare än dess röst. Kyrkan är nämligen mer än bara ett yttre skal, den är bäraren av Gud ord. Jesus vill inte bara synas i världen han vill också höras.
När en kyrkobyggnad hotas med nedläggning händer det ibland att samhället reagerar: – Ni kan inte riva kyrkan! Den har alltid stått där. Även om jag aldrig själv går dit så är den fin att se på. Men om staden bara är intresserad av ansiktet men inte av rösten, vad har då kyrkan vunnit för Guds rike?
Guds ord
Vad kan kyrkan göra bättre än någon annan organisation? Svaret på den frågan måste vara: att öppna Guds ord för människor. Allt annat som kyrkan gör i samhället kan någon annan göra bättre. Som kyrka är vi nämligen inte bara kallade att vara ansikte utan även en röst som predikar Guds ord.
Egen reflektion:
- Är kyrkobyggnaden viktig för dig?
- Upplever du att din församling når ut i samhället med Guds ord?
- Hur tänker du kring begreppet kyrkan som organisation och organism?
Text: Joel Jarbo
Foto: Jonatan Jarbo