Jag har stämt träff med Roland i Lerbergets kyrka strax utanför Höganäs i Kulla pastorat. Det är en kyrka jag känner rätt så väl, dels från min ungdomstid, men också från många andra tillfällen i vuxen ålder. Jag vet vart jag ska gå och jag känner mig som hemma. Det känns kanske likadant för Roland, tänker jag när jag är på väg dit, han tillbringade sina tonår här i kyrkan och är nu tillbaka. Cirkeln är sluten.
– Kyrkan är byggd 1982 som en bykyrka. Den ligger verkligen mitt i byn intill skolan och busshållplatsen, säger Roland. Kyrkan byggdes ungefär samtidigt som det här området började byggas, Östra Lerberget. Den ligger centralt och har ett jättebra läge. Alla hittar hit.
Roland berättar att han började jobba i samarbetskyrkan i Lerberget i augusti 2018 och trivs väldigt bra. Sedan hans tonårstid har kyrkan byggts ut och området runt omkring har förtätats. De lokaler på torget som förr inhyste bland annat affär och pizzeria, är nu förskola och en del av skolan. Det är liv och rörelse utanför kyrkan hela tiden. Det är bra. Det är verkligen kyrkan mitt i byn.
Roland är glad att det kommer mycket folk på gudstjänsterna. Det är en livfull församling med många aktiviteter för alla åldrar. Han har mest fokus på barn- och familjeverksamhet, vilket exempelvis inkluderar Youngsters (kyrkans söndagsskola), Jump (sport för mellanstadiebarn) och gudstjänster för små och stora. De gudstjänsterna är viktiga och Roland och hans kollegor som lägger ner mycket kraft på dem. Barn som finns med i kyrkans olika grupper kommer dit med sina föräldrar. Arbetet underlättas av att han har alla sina kollegor i samma hus. Prästyrket är ett omväxlande och roligt arbete. Eftersom han själv gillar att sporta mycket, är det kul att få göra det på arbetstid med glada barn. Det blir även tillfällen att prata om Jesus när de har paus i sportandet. Just samtalen med olika människor är något som Roland tycker mycket om. Att få prata om tro är viktigt. Cafe´ Lerberget är ett återkommande inslag i kyrkan där föreläsningar och bibelstudier finns med. Då ges det många tillfällen till goda samtal om tro och om Jesus.
En annan del av Lerbergets kyrka är musiken. Det är mycket musik och bra kvalitet på musiken. Körer och varierande sång på gudstjänsterna ger liv åt kyrkans arbete. Själv spelar Roland munspel.
– Här i kyrkan har jag stött på gamla vänner från förr. Det är kul! Men även på den årliga jätteloppisen, i början av september, träffade jag flera kända ansikten från tonårstiden, säger Roland och ler. Loppisen hade inte funkat år efter år om det inte hade funnits engagerade ideellt arbetande människor i kyrkan. Det är en stor skillnad från min förra tjänst och det märks även på gudstjänsterna. Det är inte bara de anställda som gör dem. Det ligger i EFS natur att jobba ideellt och däri finns det en styrka.
– Jag tycker det är skönt att kunna cykla till jobbet. Jag tar kustvägen genom Höganäs och gamla Lerberget. Det är en skön tur, säger Roland med ett leende på läpparna.
Det märks att han tycker om att bo vid kusten efter många år i en liten by intill skogen.
– Det är bara om jag ska iväg till en av de andra kyrkorna i Kulla pastorat, som jag tar bilen, säger han. Jag har större delen av min tjänst här i Lerberget men ibland har jag dop och begravningar i en annan kyrka. Ändå känns det som att jag verkligen är församlingspräst. Det gillar jag.
Vårt samtal lider mot sitt slut och Roland ska vidare till ett samtal med sin prästkollega i samma hus. Jag tackar för mig och på vägen ut kommer jag på att jag kunde frågat honom om han kunnat spela en liten trudelutt på sitt munspel, men det får bli en annan gång. Bara några meter från kyrkan ligger skolan och biblioteket. Några mellanstadiebarn leker, en ung mamma med barnvagn går mot havet eller bussen och ett äldre par är ute på promenad med sin hund. Alla går de förbi kyrkan mitt i byn.
Text och foto: Lotta Nordling