Vad kan givandet ge?

text: Lennart Albertsson
bild: Kristoffer Lignell/Johan Erickson

Kanske har du under åren, vid en gudstjänst, hört ett och annat så kallat kollekttal. I sina bästa stunder kan mötesledaren, eller någon annan utsedd, måla en bild så pass dramatisk och angelägen att du tar upp plånboken eller mobil-swishen och ger ett belopp som går en bit utöver vad du egentligen hade tänkt ge. Du har blivit berörd av det som sagts och väljer att omedelbart ge respons. Det är något väldigt fint och vackert. Att få bli berörd och att också få möjlighet att agera i enlighet med detta skapar en skön känsla, ett välbefinnande.

Frågor som jag då tvingas ställa är: måste det till ett eldigt kollekttal för att jag skall ge mer än vanligt? Vad händer de gånger när kollekttalet är något mer lågmält och vanligt, i stil med ”idag går kollekten till kyrkans egen verksamhet – givandet är något helt frivilligt…”? Är vårt givande i mycket styrt av känslor i stunden och beroende av stimuli utifrån eller är det integrerat i våra liv som en medveten del av vår längtan efter ett lärjungaskap? Att vid enskilda tillfällen kunna bli berörd av någons nöd är verkligen en frukt av Anden, men när givandet blir en del av min livspuls, ett ständigt flöde, då hjälper det till att skapa tillit och att ge uthållighet till något som annars inte hade kunnat hända.

Samtidigt väcks också andra frågor. Dessa kan vara kopplade till vår gudsbild. Är givandet något som jag gör för att jag måste, en sorts lag? Kräver Gud detta av mig eller ger jag av ren och skär frihet? 

Givandet är inte något specifikt och exklusivt ämne, egentligen lika lite som bönen, gudstjänsten, nådegåvor eller olika tjänster. Givandet är, precis som medbönen, en möjlighet att sätta Gud först. Att på ett synligt sätt bekänna sin tillhörighet till Gud och till Kristi kropp. Ett möte med den korsfäste och uppståndne är att få möta sig själv och inse sitt beroende av Honom. Givandet blir då ett sätt att lovsjunga Gud, en möjlighet att inte låta pengarna få leva ett eget liv i skymundan. Ett exempel på en sådan lovsång är att låta månadens först betalda räkning på något sätt gå till Gud. 

Bibeln talar på olika sätt om givande, men främst ser vi på flera ställen i Moseböckerna att det talas om tionde i olika former. Även profeten Malaki lyfter fram tiondet som ett sätt att skapa förväntan på vad Gud skall göra med det vi ger. Mal 3:10: ”För in allt tionde i förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i detta, säger Herren Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster och låta välsignelse strömma ut över er i rikt mått”. 

I Johannesevangeliets sjätte kapitel läser vi om en pojke som valde att inte behålla sin mat för sig själv utan att i tro och förväntan ge hela sin matsäck till Jesus, även om det bara var två fiskar och fem bröd. Det är mycket jag inte förstår i den här berättelsen, men nyckeln är att ge av det jag har för att Gud skall kunna låta det växa till något betydligt större. Ofta är vårt givande mindre än vad vi tror. Tio procent av nettoinkomsten är ett befriande tydligt sätt att sätta Gud överst i min ekonomi. Det märks i plånboken för de flesta och skapar en ny förväntan – vad skall Gud göra med detta? Har du inte prövat på detta så är mitt råd att börja med att bestämma en procentsats och hålla den över en längre tid. Procenträkning är således en av många bibliska principer! 

I andra ändan av givandet finns dessutom mottagaren. Det kan vara en människa i nöd, en organisation som hjälper människor som råkat ut för en katastrof eller en förening vilken längtar efter att få se fler människor ”bli förvandlade av Jesus”. Ofta när människor möts och skall dela en dröm eller vision visar sig snart behovet av att bygga något robust och uthålligt. Vi vill inte att vår verksamhet skall fungera ena dagen medan vi nästa dag tvingas dra ner och byta kurs. Ganska ofta, för att inte säga nästan alltid, uppstår då ett behov av pengar. Ibland känner vi behov av att anställa för att kunna bygga en verksamhet som kontinuerligt erbjuder något för barn och ungdomar, teologisk fördjupning och undervisning, förvaltande av sakramenten, diakoni eller på en gård som tar emot människor till uppskattade och minnesrika läger.  Anställningar och tjänster kostar mycket pengar. De kräver att ett flertal människor enas om att ge till detta över tid. 

Att sitta i en ledande ansvarsposition i en kyrka till vilken många ger pengar är att få ta emot ett förtroende som gör att man stärks i sitt ledarskap. Styrelsen, ordföranden och kassören börjar gå vägar som man kanske aldrig skulle vågat gå annars. En tro föds till att måla visionen med än större penseldrag. Nu kanke vi nu skulle våga att ….? Du kan få vara med om att sätta fart på den här processen genom att ge mer än vad någon förväntar. Kan det vara klokt att genom ett ökat givande sätta lite press på ledningen i föreningen? En förväntan på vad som kan hända – en ny sorts tillit till människor, men framför allt till Gud. 

Vad kan givandet ge egentligen? Det finns således många svar på den frågan och vi har här snuddat vid några. En lovsång till Gud, att få visa andra sitt förtroende, möjligheten till en växande och frimodig kyrka och att få ge till verkliga behov.

Jag har i dessa fyra artiklar försökt belysa några aspekter av vår ekonomi. Bibeln rymmer fler än dessa, men det är ändå en början. Vi har sett att Bibeln ofta talar om pengar, och att detta med stor säkerhet beror på den brottning mellan Gud och mammon som Jesus undervisar om. Pengar är inte luktfria, som man sa förr, utan finns mitt i ett andligt kraftfält där vi slits åt olika håll. Vi har försökt förstå att förvaltarskap inte ställs mot utveckling utan mot ägarskap. Att vi får vara ägare av egendom är ett generöst sätt av Gud att ge oss möjlighet att se på förvaltande med ägarens (Guds) ögon. Vi har tittat på Jesus eget förhållningssätt till pengar och att han, likt upplevelsen med änkan, berörs av vårt givande. Slutligen har vi sett på några goda skäl till att ge, eller att öka vårt givande. 

Ta gärna en stund med Bibeln och läs ord som du upplever angelägna när det gäller din egen ekonomi. Begrunda vad detta säger dig om ditt framtida givande.

Lennart Albertsson