text: Emma Audas bild: Christian Newman
Vad har äktenskapet med Guds rike att göra? Kan Guds rike utmana och hjälpa oss att tänka kring äktenskap som går bortom vigselgudstjänsten och kring hur, varför och vem kyrkan viger till äktenskap? Emma Audas hjälper oss reflektera kring dessa frågor utifrån sin bok ”Det heliga äktenskapet”.
På vilket sätt förbereder äktenskapet oss för livet i Guds rike? Det är den fråga vi ska ställa då vi funderar över hur, varför och vem kyrkan viger till äktenskap.
Diskussioner om äktenskap väcker uppenbarligen starka känslor i oss. Att äktenskapet fått en så stor uppmärksamhet i den teologiska debatten de senaste decennierna beror antagligen framför allt på två saker: Det handlar om våra vardagliga liv, och det handlar – åtminstone i den aktuella diskussionsvågen – om kön.
Att det som rör våra faktiska liv väcker vårt engagemang är inte konstigt. Det är fint att se hur människor vill att kyrkans tro ska få prägla och präglas av det verkliga livet. Men att frågor kring kön väcker så starka känslor är mindre vackert. Det är svårt att tro att det är själva äktenskapet som står i centrum, då man samtidigt minns hätska debatter om kvinnor som präster och då man sett upprördheten som följt då någon kallat Gud för ”hon”.
Men genom tiderna är det många olika frågor kring äktenskapet som har diskuterats. Man har – bland annat med hänvisning till Paulus – undrat om man som kristen verkligen kunde gifta sig. Och kunde en kristen skilja sig, eller gifta om sig (även som änka/änkling)? Och skulle äktenskapet betraktas som ett sakrament? Många känner också till – åtminstone i stora drag – att äktenskapet var en viktig fråga för Martin Luther och att han både lyfte fram äktenskapet som överlägset celibatet och argumenterade för prästers rätt – eller snarare skyldighet – att gifta sig. Och i 1800-talets Sverige debatterade man livligt huruvida kvinnan vid en vigsel skulle lova att underordna sig sin man.
Det är alltså inte första gången vi för ett samtal kring äktenskapets vad, hur, varför, när och vem, och det vore dumt av oss att tro att det är den sista. Så hur ska vi orientera oss när aktuella frågor gällande äktenskap dyker upp? Hur ska vi göra då det inte är möjligt att med intellektuell hederlighet säga att frågorna är enkla eller att det bara är att slå upp i Bibeln för att hitta entydiga svar?
Det är här som Guds rike kommer in i bilden.
Allt kyrkan gör måste peka på Guds rike. Allt kyrkan väljer att lägga tid, resurser och fokus på måste motiveras utgående från ett jakande svar på frågan: ”Förbereder det här oss för Guds rike?”
Här vill jag från början vara tydlig (eller ja, så tydlig jag nu kan vara) med vad jag menar när jag här talar om Guds rike. Det är inte himlen jag talar om – i alla fall inte om man med himlen avser en plats eller ett tillstånd vi en dag efter döden förhoppningsvis ska få komma till. När jag här talar om Guds rike menar jag det rike som Jesus verkar tala om; det rike som kanske kan beskrivas som ett sätt att leva – en tillvaro där Gud regerar, där saker sker i enlighet med Guds vilja. Det här riket finns redan nu, och kan glimta fram här och där i vår värld. Det glimtar fram då vi älskar vår nästa och upprättar dem som fallit. Guds rike glimtar fram då blinda ser och döva hör, och då vi befinner oss bortom tid och rum och sjunger Helig, helig, helig med änglarna och alla heliga i väntan på nattvardsfirandet.
Om Guds rike är en tillvaro där Guds vilja råder – på vilket sätt förbereder oss då äktenskapet för den tillvaron?
När den frågan ställs kan inte frågor kring kön ställas i fokus. De kan helt enkelt inte prioriteras. Vi har inte tid, vi har viktigare saker för oss. En sådan viktig sak kunde vara att fråga oss hur äktenskapet genom livslång övning hjälper oss förvärva de tre gudomliga dygderna – tro, hopp och kärlek.
Kärlek. Ofta säger vi att det är bra att gifta sig med någon man älskar. Men i grunden gifter vi oss inte för att vi älskar, utan snarare för att vi inte älskar fullt ut, men gärna vill lära oss det. Ibland sägs det att alla borde få gifta sig för att all kärlek är vacker. Dock är det väl snarare så att all kärlek brister, är otillräcklig och ibland rätt ful, men att äktenskapet i bästa fall kan bidra till att vår kärlek helas? Och om vi lär oss älska en person som är annorlunda än vi själva, någon som visar sig vara ett större mysterium än vi anade och som med tiden kanske allt mindre känns som någon vi valde och mer som någon som vi blev tilldelade – gör det här oss inte mer beredda på att älska alla möjliga människor? Och om vi lär oss att älska människor så som de är snarare än så som vi önskar att de vore, då är vi bättre rustade för livet i Guds rike.
Hopp. Den som levt en längre tid med en annan människa vet att det finns tider då hoppet är det enda som bär. Hoppet om att allt inte ligger i våra händer. Att vårt äktenskap kan få vara mer än vad vi klarar av att göra det till. Hoppet om att vårt gemensamma liv ska få visa sig vara till välsignelse för världen, för vårt samhälle, för vår församling, för våra barn, för våra vänner, för det gemensamma vi hoppas skapa i tjänst för andra. Och lär vi oss hoppas, då lär vi oss att tro på att Guds rike kan bryta fram i de mörkaste av tider. Så länge vi är hoppets folk är vi ljus och salt i världen.
Tro. Det är inte kärlek som skapar äktenskap, utan tro. Att tro är att betrakta ett vackert träd och se Guds kärlek och omsorg om oss. Att tro är att betrakta bröd och vin och se Kristus. Att tro är att betrakta det tillsynes vardagliga och i det se Guds närvaro. Och att tro är att betrakta två människors vilja att hålla ihop genom allt, och där se ett tecken på Guds nåd. Äktenskap kräver vår tro på att det spelar roll med löften. Äktenskap kräver vår tro på att det finns något finare än daglig valfrihet – till exempel att lova en annan att du kommer stå kvar.
Så hur ska vi i kyrkan tänka kring äktenskap? Jag tror att vi ska börja med att rikta blicken mot Kristus och hans rike. Och sedan kan vi i våra församlingar säga: Välkomna ni som vill lära er att tro, hoppas och älska genom ett liv i äktenskap! Det kommer att vara svårt, det kommer att kräva att ni ger ert liv. Men vi – församlingen – vill vara med och bära och tjäna er, så som vi också hoppas att ni vill bära och tjäna församlingen och era medmänniskor med all den tro, det hopp och den kärlek som ni genom ert äktenskap förvärvar. Välkomna att välsignas till tjänst för Guds rike!
Hon är aktuell med boken ”Det heliga äktenskapet.” på Artos förlag.