Konfaläger är en intensiv upplevelse – tre veckor av starka intryck. Men vad händer sen? Vid midsommar ordnades en återträff på Åhusgården för fjolårets konfirmander. Här berättar de om vad lägret har betytt.
Linnea & Emma
Vad minns ni från lägret?
– Mycket kompisar, gemenskap. Andakterna tycker jag var bland det bästa.
– Det var sån skillnad från våra vanliga liv.
Vad har ni med er?
– Jag är uppvuxen i en kristen familj. Jag har alltid gått i mina föräldrars fotspår men när jag kom hit var det som att det öppnades en väg för mig utan mina föräldrar, säger Linnea.
– Min familj är kristen, men vi går inte så ofta i kyrkan. Sen när man kommer hit får man lära sig om allting. Eftersom min familj inte är så jättekristen så har jag inte vetat så mycket innan om bibeln och så, beskriver Emma.
Har nåt mer varit annorlunda?
– Alla våra vänner, vi har typ daglig kontakt och ganska många träffar.
Bo & Caspar
Vad minns ni från ert konfaläger?
– Jag kommer mest ihåg andakterna och frukostarna.
– Jag kommer ihåg alla fina kompisar. Sen kommer jag också ihåg egen tid med Gud.
– Det var en fin tid på dan att reflektera över vad som hänt, över dagens gång.
– Ja, man kan varva ner lite och chilla.
Har lägret gjort skillnad?
– Ja, det kanske det gjorde. man kanske tänker efter mer på allt.
En tredje konfirmand, Ellie, hoppar in.
– Hej Ellie! På vilket sätt har konfan gjort skillnad för dig?
– Jag hittade Gud! säger Ellie
Är det nåt annat ni har med er i vardagen?
– Nya vänner! säger Ellie.
– Bo! säger Caspar.
– Resten av livet kommer jag ha det här i åtanke, avslutar Bo.
Bild & intervju: Sandra Åhman