EFS Sydsverige har arrangerat konfirmationsläger sedan 1924 och fram till och med sommaren 2017 har 7072 personer konfirmerats i dess regi. På lägret i Åhus är man i år 26 deltagare och sex ledare som tillbringar veckor tillsammans som på ett eller annat sätt kommer att påverka ungdomarna för alltid. Viktiga veckor. En viktig tid.
Det är dags för lunch på ÅhusGården och konfirmanderna sitter runt borden och pratar på. Alla inväntar alla och sedan leder en av ledarna, Iza Jönsson, alla i en tack-för-maten-bön. Rummet töms snabbt och kvar blir endast Iza och en annan ledare, Carl Vilhelm Boström. De är lite trötta men de är glada.
– Det är så roligt med konfirmationsläger, säger Carl Vilhelm som kallas CV. Det är en otrolig möjlighet till mission. Man ser också tydligt att det finns en stark tradition i vårt land att skicka sina barn på konfirmationsläger för att lära sig mer om kristendomen.
I och med att skolorna slutar senare i juni numera betyder det att lägret börjar senare än det gjorde förut. Det i sin tur innebär att antalet dagar på sommarlägret blir något färre. Det har man löst genom att ha två förträffar för Åhuslägret. Ett på Kristi himmelsfärdshelgen som vanligt men även ett som ägde rum under valborg/1 maj-helgen.
– När jag hörde om upplägget blev jag lite orolig men det har varit väldigt bra att ha det på detta sätt, säger Iza som varit ledare på flera konfirmationsläger. Det har inneburit att konfirmanderna fått längta än mer då man träffats och lärt känna sina kompisar innan. De har kunnat ha kontakt med varandra mellan träffarna och inför själva sommarlägret. Det har fungerat mycket bra.
David Castor gör sitt fjortonde konfirmationsläger på ÅhusGården som präst håller med:
– Under de två tredygns-förträffar hann vi bygga gruppen ganska bra.
Han fortsätter:
– Vi hade väl avgränsade undervisningsteman för de helgerna, så när vi sågs nu till långlägret var vi redan igång ordentligt med undervisningen. Sedan har vi några konfirmander med lite särskilda behov. För dem har det varit bra att inte kastas in i storlägret riktigt lika snabbt.
En av konfirmanderna, Matilda, fyller år just den dag Livsluft besöker lägret. Hennes föräldrar har kommit för att ta med henne på något kul under någon timme på eftermiddagen. Då passar några av de andra tjejerna på att baka chokladbollar som de ska fira henne med senare. De lånar vad som behövs i köket och går ut till sin länga och bakar under fnitter och skratt. Alla håller med om att avsmakningen är en viktig del i bakandet!
Filippa Norberg är en av de som bakar. Hon har varit på barnläger förut och hennes båda systrar har konfirmerats här i Åhus.
– Jag hade rätt så låga förväntningar, berättar hon. Mina systrar hade jättebra läger och jag ville inte göra ”deras grej”. Men det har blivit min grej och det är jättebra här. Riktigt kul!
Sanna Oderhem är en av fyra faddrar, även det en nyhet för i år då man tidigare haft två faddrar. Hon har varit konfaledare inom Svenska Kyrkan i flera år och hennes mål är att arbeta som ungdomsledare i en församling när hon slutat gymnasiet.
– Det här är en bra erfarenhet, säger hon med ett leende. Vi faddrar turas om att hålla i andakterna och tillsammans med Tilda, en av de andra faddrarna, har jag en smågrupp. Det bästa av allt är gemenskapen. Det är så roligt att vara här och träffa många nya människor och även få prata om djupare frågor.
Under fritiden passar flera i gruppen på att spela en fotbollsmatch mot ett annat konfirmationsläger som spenderar några dagar på gården. Någon kommer cyklande från affären med påsar i händerna. Kan det vara godis eller chips i påsarna mån tro? Iza förbereder nästa lektion som ska handla om det tunga ämnet döden. Det är lugnt, skönt och trivsamt på konfirmationslägret i Åhus. Gemenskapen konfirmanderna mellan är stor och ledarteamet är tight och fungerar väldigt bra. Den 8 juli blir det fest då konfirmationsgudstjänsten äger rum i Västra Vrams kyrka och de konfirmerade åker hem igen. Men det är inte slut med det. Det blir återträff i september och Konfakampen mot Åsljungas konfläger i november. Vi ber om att vi träffar alla dessa ungdomar på andra läger och evenemang framöver.
Text: Helena Eriksson
Foto: David Castor, Helena Eriksson