Man skulle kunna tro att en bomb slagit ner i några av tjejernas rum. Det är kläder och saker på varje liten centimeter på golvet, i sängarna och på bordet. Man är noga med att påpeka att man har fått helt okej betyg i städtävlingen och att man satsar på ”hålla-ordning-i-rummen-varannan-dag” och hoppas att det ska få upp poängen. Hos killarna däremot är det inte en pinal på varken säng, bord, stol eller golv. Rummen sköts imponerande väl och det verkar vara en självklarhet att det är så det ska vara. Var är vi? Vi är på besök hos Åsljungas konfirmander!
Åsljungas läger har i år 38 konfirmander, sju ledare och fyra faddrar. När Livsluft hälsar på har man varit på lägret i elva dagar och det är tydligt att man har hittat sin plats. Under första veckan har det varit lite utmaningar med en aning för mycket bus men det är löst och det känns på konfirmanderna som om att de är glada att ledarna har satt ner foten. Det är tydliga ramar för vad man får och inte får göra.
Dagen innan Livsluft besöker lägret har man varit på en utflykt. Man började med att åka till EFS-kyrkan i Ängelholm på gudstjänst innan man for vidare till Heljarödsgården för en spa-dag. Det var mycket uppskattat att byta miljö och att få koppla av i vedeldad badtunna eller sitta i fotbad en stund. Man ser tydliga spår av denna dag på både tjejer och killar, det är nagellack på massor av olika sätt på många av dem!
Matilda Broman trivs oerhört bra på lägret. Hon berättar att det kan vara lite jobbigt i skolan men här har hon hittat en plats med många nya kompisar och hon känner att hon helt kan vara sig själv.
– Det är som en familj, säger hon med ett stort, brett leende. Det här är det bästa som hänt i hela mitt liv!
I rummet bredvid Matildas sitter Frida Elovsson, Elsa Gustafsson, Timea Schwartz och Elsa Alm. De berättar de alla känner sig så hemma och att de har börjat få lite ”ångest” över att det bara är två veckor kvar på lägret. De säger att lektionerna för det mesta är roliga och intressanta. Just denna dag har man lärt sig om det profetiska, tungotal, helande och de andliga gåvorna. Ljudnivån i rummet går upp och de berättar:
– Timea har haft ont i sitt ben. Så vi satte oss i en ring och bad för henne. Elsa bad högt medan vi andra bad i våra huvuden. Helt plötsligt säger Timea att allt det onda försvann.
Den helige Ande var mycket närvarande och Timea var väldigt berörd efteråt. Det blev en stor stund för gänget att få bli använd av Gud så tydligt. De ler alla stort!
Måns Gustafsson går omkring med den gula västen. Den får man om man är utsedd till dagen hjälte. Han blev nominerad då han under spa-dagen visade extra stor omsorg för deltagarna och hämtade våfflor till dem. Mika Svensson sitter vid ingången till Skogsbrynet och berättar att han detta är ”det bästa lägret”. Han är inte kyrkvan och säger:
– Jag har upptäckt andakten. Där kan man verkligen släppa fram sina känslor, de bra och de dåliga, och man mår bra efteråt.
Han ler när han berättar.
I ett av killarnas rum står musiken på. Ett helt gäng killar hänger här under fritiden. Man lyssnar på lovsång och påpekar att man har bra musiksmak. Det är avslappnad stämning och de trivs tillsammans. Även killarna menar att gemenskapen är speciell och att man lärt känna många nya kompisar.
– Idag har vi pratat om det övernaturliga, säger Samuel Strömblad. Det kan ju finnas men inte som man ser i filmerna.
Det är tydligt att det funderas.
I rummet bredvid sitter Isak Brooks , Isak Jarbo och Elias Bengtsson. Killarna kommer från samma församling men alla har inte riktigt känt varandra innan lägret. De tycker att det är bättre än de förväntat sig och säger att ledarna är riktigt bra.
– De är så taggade och de taggar oss, säger de.
Alla tre pratar om dagens undervisning och de tycker att tungotal är spännande. De säger att de har ju hört det i församlingen hemma men inte förstått förrän nu vad det är. Det märks att undervisningen verkligen når ungdomarna på lägret och att man funderar kring vad man lär sig.
Det är dags för kvällsmat och ledarna eskorterar in deltagarna till borden en och en. Det vankas bakad potatis och ungdomarna har alla pratat om hur god maten är. Innan man äter ställer sig alla upp och ledarna leder i en sång för maten. Sedan äts det. Det pratas och man skrattar. Man tar det lugnt och bara är. Det är som att vara hemma.
Text: Helena Eriksson
Foto: Helena Eriksson, Jonatan Jarbo