Vad har Jesus att göra med normer, skola och föräldraskap? På Riktad 2023 håller Therése och Per Ewert ett seminarium i ämnet. Här finns möjlighet att bekanta sig med deras tankar.
Vilken relation har ni till skola & föräldraskap?
– Vi har fyra barn födda 01 till 08 – de har snart gått igenom grundskolan allihopa. Det innebär att vi under sjutton år har haft kontakt med den kommunala skola som de har gått på, svarar Thérese.
– Och sen har vi ju jobbat i skolan sedan slutet på 90-talet, fortsätter Per.
– De sista tre åren inom skolan arbetade jag som kurator. Det gav ytterligare ett perspektiv som kändes mycket angeläget, fyller Therése i.
Seminariets rubrik talar om att vi lever i en normlös tid – vad innebär det?
– I min doktorandstudie utgår jag från en kartläggning av världens kulturer (se bild ovan, eller mer info här). Kartan placerar länder utifrån två axlar: sekularism och individualism. På den befinner sig Sverige längst ut i det hörn som är mest sekulariserat och individualistiskt. Det är en bakgrundsbild som visar att vi lever i en kultur där individen är alltings centrum. En kultur där det inte finns några värderingar, utan där individen utgör norm, förklarar Per.
Vad har Jesus att göra med normer, skola och föräldraskap?
– Den kristna tron och den kristna traditionen är den grund som har byggt både skola och egentligen hela svenska samhället, på tusen års sikt. Och vi brukar påminna om när vi talar om skola, att den svenska skolan enligt läroplanen ska vara grundad i kristen tradition och västerländsk humanism, säger Per.
Om jag går på ert seminarium på Riktad, vad kan jag ta med mig?
– Tre roller som vi skulle vilja inspirera och utmana på ett positivt sätt: 1. Föräldrar: att våga konfrontera den normlösa ideologi som pågår i vår tid och faktiskt våga hjälpa och fostra sina barn. 2. Skolan: Uppmuntra lärare att stå på den grund som läroplanen faktiskt ger för skolan. 3. Församlingen: Behöver vara den motröst som står för något annat – en annan livsfilosofi än det som den här sekulära, normlösa ideologin förmedlar, säger Per.
– Det handlar om att komma tillbaka till en ryggrad: Vad är vårt uppdrag? Församlingen behöver ha mer självförtroende och rakryggat stå upp för det som vi tror på, tillägger Therése.
Vissa kanske känner sig obekväma med dessa frågor, att de inte passar i den politiska åsiktskorridoren. Hur kan man hitta en glädje i detta, snarare än att det blir jobbigt?
– Vi som kristna kan lyfta fram Bibelns värdegrund och människosyn som något som är gott för människan. Att komma samman och prata brukar skapa positiva känslor. Det är mer innan man börjar prata som det kan kännas jobbigt, avslutar Therése.
Text: Jonatan Rantzer