Är du en vuxen som tycker om att finnas till hands och ha kul? Då kan konfamormor eller -morfar vara en uppgift för dig. – Jag önskar att fler antar utmaningen, säger Birgitta Jarbo.
Vid sommarens konfirmationsläger på EFS-gården i Åsljunga fanns en ny roll i ledargänget – ”konfamormor och -morfar”.
– Vi fick frågan om att vara extra vuxna på lägret. Det tyckte vi lät spännande, säger Birgitta Jarbo som tillsammans med sin man Calle tackade ja till uppdraget.
Några mer specifika uppgifter än att vara just en resurs för både konfirmander och övriga ledare fick de inte innan lägret drog igång. Rollerna utformades istället efterhand utifrån behov, personernas gåvor och livserfarenheter.
– En gång kom ledarna och sa: ”Gittan, ungdomarna vet inte vad en församling är. Kan du komma in på lektionen och berätta vad du gör i er församling och vad det betyder för dig?” berättar Birgitta som även hade samtal om ledarskap med faddrarna.
Calle hjälpte främst till med praktiska saker.
– Jag var mest vaktmästare, men utan några måsten. Det var ingen som bestämde vad jag skulle göra, utan jag såg lite saker som behövde göras och som gårdsfolket inte hinner med, säger Calle.
I början av lägret blev Birgitta intervjuad om deras liv, vad tron betyder för dem båda och vad de har gjort i arbetslivet och i kyrkan.
– Sen visste konfirmanderna vilka vi var och då var det lättare att knyta kontakter och ungdomarna vågade komma och ställa frågor till oss, säger hon.
Båda två tror att en konfamormor och -morfar kan betyda en hel del för ett läger.
– Jag tror att det är värdefullt att det finns vuxna som inte har någon annan roll än att bara finnas till hands, se, lyssna och bekräfta. Särskilt om det är ett läger med många konflikter, säger Birgitta.
Vilket dock inte var fallet denna gång.
– Det var en så vänlig atmosfär och alla tog hand om varandra. Ledarna var tydliga och raka på ett positivt och vänligt sätt och det skapade en god stämning.
De tror även det kan vara positivt att visa unga människor att det går att umgås över åldersgränser. Något konfirmanden Ida Swärd håller med om.
– Jag tyckte det var väldigt fint att de var från en annan generation. De har mycket erfarenhet och det var intressant att få höra om allt de har varit med om, säger Ida.
Hon gillade också att paret Jarbo fanns med som förebedjare vid andakterna på kvällen. En ömsesidig känsla.
– De hade så mycket kloka tankar. Jag blev nästan förvånad över den andliga mognaden, säger Birgitta som uppskattade att få ta del av ungdomarnas funderingar om livet och tron.
Jarbos skulle kunna tänka sig att göra om det, men önskar samtidigt att andra vill anta utmaningen.
– Det var så spännande och roligt att få uppleva ett konfaläger inifrån, säger Birgitta.
– Tänk er att få frukost, middag, fika och kvällsmat serverad varje dag, fyller Calle i med ett leende.
Ni kan alltså rekommendera detta?
– Absolut, säger de i kör och Birgitta utvecklar svaret:
– Man behöver inte vara ängslig för om man klarar av det. Man är bara en vuxen, finns till hands och sen har man kul!
Text: Sara Engström
Bild: Axel Hörestrand/Privat