I oktober 2019 firade Glimåkra 60-årsjubileum. Per-Olof Persson berättar historien om ett efterkrigssverige med kunskapstörst, lokalt engagemang och en folkhögskola med önskan att välkomna så många som möjligt.
Efter andra världskriget fanns det alldeles för få folkhögskolor för att ta hand om alla som önskade studera. De skolor som fanns fick då i uppdrag av staten att starta filialer i områden där det fanns många vuxna som ville läsa vidare. I Glimåkra hade man då en tom prästgård och en arrendegård i dess närhet, som också skulle bli tom år 1959.
Sundsgårdens folkhögskola utanför Helsingborg, knuten till EFS, var villiga att starta upp en Det bildades också en skolförening, som skulle driva frågorna kring skolan. De tog kontakt med bl.a. landstinget, kommunen, kyrkan och sparbanken och såg till att tanken på skola förankrades lokalt. De flesta i Glimåkra kommun var välvilliga till idén. År 1959 kunde skolan starta under väldigt provisoriska förhållanden.
Glimåkra låg ganska isolerat med dåliga kommunikationsmedel. Därför behövde skolan ett internat. Det började att byggas och rummen var färdiga i oktober 1959 då skolan startade. Elever kom från kommuner runt omkring och från hem i södra Sverige, som hade en anknytning till EFS eller någon annan kristen organisation.
Många från trakten från Glimåkra tog chansen att läsa. Internatet i prästgården hade både toalett och kök och var som ett enkelt hotell. Även om man bodde i närheten valde många att leva tillsammans på skolan. Flera hittade där sin blivande man eller hustru.
Då intresset för att studera var stort beslutade regeringen att kommunerna skulle starta KomVux. Det innebar att färre sökte sig till folkhögskolorna viket gjorde att nya linjer startades.
Nu startade utbildning i bland annat textil, bibel och musik. Bibellinjen levde kvar i många år men är idag en mycket liten del av bibelskolan på Strandhem i Örkelljunga. Musiklinjen var inriktad på att utbilda kantorer.
En av rektorerna hade en kusin med Downs syndrom och han frågade sig varför hans kusin inte skulle få gå på folkhögskola? Det ledde till sommarkurser för ungdomar med olika handikapp. År 1970 blev det inte bara sommarkurs utan även en lång vinterkurs. Många elever har sedan dess berikat skolan med sin närvaro. Numera är det varje år två sommarkurser och en vinterkurs. Vi är många som tror att det är eleverna på den här kursen som ger skolan dess mjuka och vänliga atmosfär.
Synskadade seniorer har gått på kortkurser på ett par veckor sedan 1980 då några folkhögskolor fick i uppdrag att utbilda synskadade. De får lära sig om hjälpmedel som finns och om många knep man kan ha nytta av i vardagen. De träffar andra människor i samma situation och många kontakter knyts.
Under 80-talet hade Glimåkra folkhögskola många 16-17 åringar på sina allmänna kurser som hade det svårt i den vanliga skolan. Skolan beslöt att satsa på tre intresseområden hos ungdomarna: musik, ishockey och konst. Eleverna fick studera något de var intresserade av vilket väckte lusten att även läsa grundämnen som matte och svenska. År 1995 förändrades de ekonomiska förutsättningarna och ungdomsskolan fick läggas ner.
Ingemar Karp från Röke har under många år lett ett Blåsarläger på skolan på sommaren. När han föreslog att skolan skulle starta en gospellinje, lyssnade man. Gospellinjen startade och än en gång fylldes skolan med musik och har fortsatt göra det i 25 år. Varje år är 25 sångare och musiker igång med gospel.
I början på tvåtusentalet startade en skivarlinje. Många duktiga författare och svensklärare har berikat kursen för eleverna. De ger varje år ut en liten bok där alla eleverna har medverkat med noveller och dikter. Just nu är det många som jobbar med att skriva en egen roman eller självbiografi.
”Får man gå här tills man dör?” uttryckte sig en pensionär som trivdes väldigt väl på folkhögskolans första seniorkurs. Redan på 90-talet hade skolan kurser för elever med stor livserfarenhet och lever vidare än idag dels som allmän kurs och dels som textil och konstkurs.
Från början fanns en prästgård och en arrendatorsgård (en ladugård, två uthus och ett bostadshus). Idag har skolan 28 hus att vårda med 100 bostadsrum. Det senaste bygget blev klart 2018.
Folkhögskolan är en egen liten by i byn. Byggnaderna kommer givetvis till glädje då och då för olika organisationer. Senast var det 10-milaorienteringen som hyrde lokaler att sova i. Kring alla dessa byggnader finns många, många minnen. Vill du veta mer så finns det en bok som skrevs till skolans 50-årsfirande att köpa. Vill du uppleva skolan inifrån, så anmäl dig till en kurs på folkhögskolan. Välkommen!
text: Per-Olof Persson
bild: Mikael Persson, Stefan Svensson
